Från Nya Kopparberget till Nya Sverige

”Nils Andersson” skulle kunna ha varit bara ett löst namn för släktforskare i Ljusnarsbergs socken. Ur mantalslängder kan visas att han bodde där under slutet av 1640- och början av 1650-talet. Men tack vare Y-DNA-jämförelse kan utseendet av specifika markörer på (troligen) hans Y-kromosom rekonstrueras. Därigenom erhålls ledtrådar till hans bakgrund. Ledtrådarna pekar mot Finland.

Nils Anderssons familj var med bland de emigrantpionjärer som i februari 1654 avreste med skeppet Örnen från Göteborg till Nya Sverige. Nils själv anses ha varit en av de många som dog under seglatsen. När de nyanlända samlades för att underteckna trohetsed till kolonins guvernör signerade nämligen Nils (till namnet okända) änka för hans familjs del. Hon gifte om sig snart. Den nye maken var Mats Hansson från Borgå som blev den första nybyggaren på Minquas Island (senare kallad Boon’s Island efter hans svärson Anders Svensson Bonde). Området återfinns i nuvarande Delaware county i södra delen av Philadelphia (jämför karta).

Nils hade fyra kända barn: Anna, född ca 1637, Christina, ca 1639, Peter, ca 1641, och Michel, ca 1644. Sönerna använde ett släktnamn som bland skrivkunniga svenskar i grannskapet skrevs Laijkan, Laican, Laikan och Leikan. Engelskspråkiga skrivare återgav det som Lakian, Lykell, Lyckan, Lykan, Likin, Lycon, Loykan, Laycon, Laicon och Leycon. Idag används inom släkten formerna Likins, Likin, Likens och Lykins.

Lykins-projektetFamily Tree DNA startades 2008 och har nu 16 medlemmar. En del av dem hör till andra släkter med liknande namn (t.ex. en Laiconas från Litauen). Fyra män med känt ursprung på manslinjen från Nils Andersson visar sig bekräftas som biologiska nära fädernesläktingar. En släkt som tidigare bara kunnat spåras till Michael Likin, född 1785, har nu också genom sin Y-DNA-likhet kunnat identifieras som en gren av Nils Anderssons släkt, även om skriftliga källbelägg ännu saknas för att klargöra exakt hur kopplingen ser ut. (Inom projektet har också några icke-faderskapsfall visat sig, d.v.s. några av Nils Anderssons legitima fäderneättlingar har visat sig ha ett annat biologiskt fäderneursprung.) Y-DNA-kopplingen mellan de fyra Likins/Likens och Michael Likins släktgren överbryggar ett sådant tidsspann att Y-DNA-uppsättningen kan förmodas ha varit också Nils Anderssons. Om Michael Likins släktgren i framtiden visar sig härstamma från Nils son Michel, född ca 1644, skulle det vara bevisat, eftersom den bekräftade släktledningen i så fall kan föras tillbaka till två olika söner till Nils.

Den Y-DNA-profil som de flesta Likins/Likens delar (d.v.s. förmodligen Nils Anderssons) uppvisar en stark koppling till Finland. Det är typiskt för haplogruppen i fråga, N1c1 (N-M178), som är den överlägset vanligaste bland fädernelinjer från Finland. Förutom matchningarna mot varandra är Likins-testtagarnas bästa träffar hittills två män med namnet Toivanen, vilka enligt skriftliga källor härstammar från Petter Toivanen, född 1658, död 1738 i Kajoo i Juga socken (finska Juuka) i Norra Karelen.

Lykins1Utdrag ur jämförelsetabellen ur Lykins-projektet. Överst modal haplotyp. Nederst är de två Toivanens inklippta, för jämförelse.

Den rekonstruerade 12-markörershaplotypen som Jonas (död 1804) hade (och förmodligen även Nils Andersson) är den haplotyp som delas av 423 män eller 15,6 % av hittills 2 708 Y-DNA-testade män med fädernelinje från Finland. Efter Finland kommer Ryssland och Sverige (båda 0,5 %) och Norge (0,3 %).

SkärmklippDen här släkten utgör ett strålande exempel på hur oförutsägbart STR-mutationer inträffar. Som synes har ingen mutation alls inträffat under hela vägen från Nils Andersson (troligen, men säkert från Jonas, död 1804) och fram till George S:s ättling David. Under de senaste två seklerna har å andra sidan tre respektive fem(!) mutationer inträffat på linjerna fram till testtagarna Andrew och Liam. De båda sistnämnda visas alltså inte som troliga släktingar till varandra på FTDNA, eftersom bara personer med upp till och med sju skillnader visas (och de båda har åtta). (På de tre släktlinjerna längst till höger markerar ”*?” att jag inte har uppgift om antalet generationsled fram till testtagarna. På linjerna fram till Charles E. och Richard finns potentiellt fler mutationer eftersom de inte har testat till 67-markörernivå ännu som de andra, utan hittills till 37.) Röda stjärnor markerar på vilka släktlinjer mutationer finns.

Från dödböckernas noteringar om Nils båda döttrar är känt att han kom från Nya Kopparberget, nuvarande Ljusnarsbergs socken i Västmanland. Återfinns han då i källor därifrån? Det finns en kolare Nils Andersson, men han omnämns i mantalslängden ännu 1655, när ”vår” Nils familj redan var i Nya Sverige. Förutom en skräddare Nils (utan utskrivet patronymikon och utan någon hustru 1645), som verkar ha försvunnit från socken 1653/54, så är det bara en Nils Andersson som kan komma i fråga, men han är troligen Likens/Likin-släktens stamfader. Han förekommer i mantalslängden ännu inte 1644 men första gången 1645, då som gruvdräng, med hustru. 1651 antecknas han sista gången, nu med hemvist inom socknen specificerad till Nya Kopparberget. I nästa tillgängliga längd, från 1653, finns han inte kvar där.

Att ”vår” Nils med familj kom till Nya Kopparberget 1644 (eller tidigt 1645) stämmer överens med det faktum att inget av hans fyra barn återfinns i födelseboken under perioden 1636−1645. Överhuvudtaget ingen Nils Andersson låter döpa något barn under det tidsintervallet i Ljusnarsberg.

Vad för slags plats var Nya Kopparberget 1644? Det var ett gruvsamhälle som expanderade kraftigt just vid den tiden. Koppar hade påträffats där bara tjugo år tidigare, privilegier hade erhållits 1641. Följande år hade tingshuset uppförts. Kyrkan var bara nio år gammal. Det är känt att många finnar var delaktiga i gruvbrytningen, inte minst grundaren själv, Mårten Finne.

Varifrån kom släktnamnet? En hypotes (Dr. Peter Stebbins Craigs) är att Lyckan kunde tänkas ha varit namnet på Peters och Michels gård i skogarna vid Schackamaxon och att de tog sitt namn efter den. (Det verkar vara en tillfällighet att det inom nuvarande Ljusnarsberg finns en gård kallad Lyckan. Det ortnamnet var inte i bruk i äldre tid, i varje fall ännu inte på 1840-talet, enligt kyrkoarkivalier.)

En annan hypotes är att namnet kan vara härlett från byn Liukola i nuvarande Sankt Michel (finska Mikkeli) i Södra Savolax. Naturforskaren Pehr Kalm kommenterar i En Resa til Norra America (1753−1761) angående kolonisters släktnamn att Tolsa, Mullika och Likonen förmodligen är finska namn. (Det är osäkert om ”Likonen” verkligen syftar på Likens/Likin.) Andrew Likins har varit i kontakt med Auvo Kostiainen, professor i allmän historia vid Åbo universitet, som har uppfattningen att släktnamnet troligen ursprungligen var Liikanen, annars Loikkanen, Laukkanen, Liukkonen eller Luukonen. Professor Kostiainen har föreslagit att en Anders Liukkonen som 1601(?) avreste mot det nuvarande Sverige från byn Liukola skulle kunna vara släktens stamfader. Från just Savolax kom många finnar till Bergslagen. Specifikt till Ljusnarsberg ankom ungefär en tredjedel av finnarna där runt sekelskiftet 1600 (Saloheimo 2009, s. 14).

En möjlig arbetshypotes skulle kunna vara att Nils Andersson inte själv var inflyttad från Finland, men kanske hans far (Anders Liukkonen, runt sekelskiftet 1600, till Ljusnarsberg eller trakten däromkring?). Förhoppningsvis kan tillkommande Y-DNA-ledtrådar bidra till frågans lösning framöver!

__________________

Litteratur

Dr. Peter Stebbins Craig, Nils Andersson and His Lykins Descendants, i Swedish Colonial News, Volume 3, Number 5 (2006), http://www.whitesnet.org/Lykns.html.

Veijo Saloheimo, “Det ser så ut” − försöket att identifiera svedjefinnarnas ursprung i Finland, 2009, http://www.migrationinstitute.fi/pdf/Svedjefinnarnas_ursprung.pdf.

The Lykins DNA Project, http://www.familytreedna.com/public/lykins/default.aspx?section=ycolorized.

Bilden överst är ett vykort från ca 1900, från Wikipedia Commons.

Tack till Andrew Likins, Colorado Springs, Colorado, för information.

 

Täthet av i släktforskningssyfte mtDNA-testade moderlinjer i världen i november 2015

EuropaMtDNASiffrorna gäller antal mtDNA-deltagare per ursprungsland som anges hos Family Tree DNA (i funktionen Ancestral Origins) 2015-11-10. Statistiken visar tätheten av hos det företaget testade linjer som så vitt känt kommer från vissa länder. Då företaget är marknadsledande vad gäller DNA-test i just släktforskningssyfte, så kan statistiken anses ge en god bild av hur läget ser ut vad gäller i släktforskningssyfte mtDNA-testade moderlinjers kända ursprung. Angivet land är det land som de testade personerna själva har uppgivit vara det äldsta kända land som deras moderlinje dyker upp i. I sista kolumnen i tabellen nedan har jag jämfört antalet testade personer med uppgivet ursprung från ett visst land med det landets nuvarande befolkningsstorlek. Ju högre siffra i den kolumnen desto större chans är det alltså för släktforskare med moderlinje från det landet att få nära matchningar vid mtDNA-jämförelse.

De brittiska öarna placerar sig i täten, precis som i fallet med Y-DNA-sidan. Därefter placerar sig Skandinavien som det mest mtDNA-undersökta moderlinjeursprungsområdet hittills. Stora delar av övriga Nord- och Centraleuropa har och en relativt hög täthet av mtDNA-testade linjer. Mönstret är med andra ord ungefär detsamma som på Y-DNA-sidan, jämför mitt inlägg Täthet av i släktforskningssyfte Y-DNA-testade fädernelinjer i världen i september 2013. Personer med moderlinje från övriga delar av Europa och världen har endast mer sporadiskt använt den här släktforskningsmöjligheten. Bland länder som inte finns med på kartutsnittet kan som exempel nämnas Iran (0,03), Brasilien (0,01), Etiopien (0,01) och Kina (0,003).

I den mellersta av sifferkolumnerna står en procentangivelse inom parentes. Den anger ökningen av antalet analyserade linjer sedan 2013-11-10, alltså under precis två år. Antalet testtagare i Montenegro har sedan dess mer än dubblerats, men det är från en låg nivå (testdeltagare med moderlinjer därifrån nu blivit 19 i stället för 9). Statistiskt mer signifikanta är ökningarna i större länder. Vad gäller sådana står Sverige för den tydligt största ökningen.

 

Land Befolkning mtDNA-linjer Jämförelsetal
i miljoner därifrån i hundradels
promille
Irland 4,46 10 475 (+27 %) 23,5
Skottland 5,3 5 165 (+27 %) 9,7
Finland 5,4 3 201 (+44 %) 5,9
Norge 5,1 2 687 (+40 %) 5,3
Litauen 3 1 144 (+19 %) 3,8
Wales 3 1 111 (+22 %) 3,7
Sverige 9,5 3 365 (+66 %) 3,5
England 52,2 13 063 (+33 %) 2,5
Schweiz 7,5 1 574 (+23 %) 2,1
Luxemburg 0,5 106 (+33 %) 2,1
Danmark 5,5 982 (+32 %) 1,8
Tyskland 81,8 12 968 (+24 %) 1,6
Nordirland 1,8 300 (+39 %) 1,7
Färöarna 0,049 8 (+33 %) 1,6
Malta 0,42 60 (+28 %) 1,4
Polen 38 4 807 (+23 %) 1,3
Ungern 10 1 194 (+25 %) 1,2
Storbritannien 62,3 7 273 (+12 %) 1,2
Österrike 8,5 996 (+ 26 %) 1,2
Lettland 2,3 271 (+20 %) 1,2
Slovakien 5,4 605 (+17 %) 1,1
Tjeckien 10,3 1 001 (+25 %) 1
Slovenien 2 206 (+N/A) 1
Nederländerna 16,8 1 523 (+21 %) 0,9
Estland 1,3 120 (+36 %) 0,9
Portugal 10,6 906 (+27 %) 0,9
Cypern 0,9 67 (+34 %) 0,7
Italien 60,8 4 067 (+20 %) 0,7
Kroatien 4,3 304 (+25 %) 0,7
Frankrike 61,5 4 151 (+25 %) 0,7
Grekland 10,8 597 (+20 %) 0,6
Vitryssland 10,3 581 (+33 %) 0,6
Israel 8 375 (+4 %) 0,5
Libanon 4,2 200 (+18 %) 0,5
Makedonien 2,1 83 (+11 %) 0,4
Spanien 46 2 006 (+25 %) 0,4
Rumänien 20,1 773 (+18 %) 0,4
Belgien 10,6 423 (+25 %) 0,4
Bulgarien 7,3 279 (+21 %) 0,4
Ukraina 45,8 1 939 (+27 %) 0,4
Montenegro 0,6 19 (+111 %) 0,3
Moldavien 3,6 101 (+28 %) 0,3
Bosnien och Hercegovina 3,9 78 (+20 %) 0,2
Ryssland 141,9 2 921 (+34 %) 0,2
Georgien 4,5 110 (+10 %) 0,2
Serbien 7,3 113 (+30 %) 0,2
Island 0,3 50 (+28 %) 0,2
Libyen 6,4 94 (+4 %) 0,1
Turkiet 74,7 755 (+27 %) 0,1
Marocko 35,7 254 (+11 %) 0,07
Palestina 4,1 27 (+42 %) 0,07
Tunisien 10,5 67 (+12 %) 0,06
Syrien 22,5 95 (+28 %) 0,04
Algeriet 37,1 92 (+15 %) 0,02
Egypten 81 88 (+24 %) 0,01

 

 

 

Förstå Family Finder

Några saker är bra att veta när du hos Family Tree DNA har gjort det autosomala DNA-test som hos detta företag kallas Family Finder.

Det du får fram är en träfflista med personer som du är biologiskt släkt med. För varje person får du också en uppskattning om släktskapsavstånd. Det är bara personer som gjort Family Finder-testet som kan komma upp i träfflistan. Totalt finns i databasen ca 75 000 personer runtom i världen (per 9 oktober 2013, enligt ISOGG, http://www.isogg.org/wiki/Autosomal_DNA_testing_comparison_chart). Alla är nu levande kunder hos Family Tree DNA, frånsett dem som testade sig när testet var nytt 2010 och har hunnit avlida sedan dess. De som syns som dina träffpersoner är i själva verket bara en bråkdel av dem i databasen som är biologiskt släkt med dig inom låt oss säga det senaste årtusendet. Av mer avlägsna släktingar (avlägsnare än omkring femmänningar) är det nämligen ett bara ytterst litet slumpurval som detekteras, beroende på den slump som styr hur autosomalt DNA ärvs. Bland detta slumpurval kan det finnas i princip hur avlägsna släktingar som helst, 20-männingar till dig eller så, d.v.s. personer som har en gemensam ana med dig på medeltiden…

De flesta av deltagarna (70 %) bor i USA, därefter kommer Storbritannien. Hur många deltagare som bor inom Sverige finns ingen statistik på, men min uppskattning är att det är omkring 2 000 personer. Den uppskattningen är gjord med ledning av den statistik som finns beträffande Y-DNA- respektive mtDNA-testade linjer hos FTDNA:s kunder. (Det är i dag den 2 november 2 153 respektive 2 027 personer som bor runtom i världen vilka har angett att deras raka anlinje − fäderne- eller moderlinje − kommer från Sverige, så vitt känt. En del har inte angett ursprung eller har hittills enbart gjort Family Finder-testet och inte Y- eller mtDNA-test, och många är svenskättlingar i utlandet. Det medför en frånräkning som nog grovt sett kan anses kompensera för det faktum att Family Finder-testet blivit mycket populärt och att många inom Sverige hittills enbart gjort just Family Finder. Det resonemanget leder till att antalet Family Finder-deltagare bör vara i storleksordningen likartat som nämnda antal Y-DNA- eller mtDNA-testtagare.)

Populariteten av Family Finder-testet är numera ungefär densamma i Sverige som USA: omkring 0,2 promille av befolkningen har gjort det i båda länderna (baserat på ovannämnda siffror). Med andra ord går det i de här delarna av världen ca 5 000 personer mellan varje person som har gjort testet. Det innebär att det ska till en viss tur för att just en relativt nära släkting till dig också visar sig vara en deltagare… Varje individ har dock många fem- och sexmänningar. Om man räknar med ett genomsnitt på tre familjebildande barn i varje familj, så kan ens femmänningar förväntas vara ca 1 300 stycken och antalet sexmänningar ca 4 000. Räknas i stället med fyra barn i genomsnitt blir det ca 4 000 fem- respektive ca 16 000 sexmänningar. (Vid DNA-jämförelse syns förstås också testade ättlingar till ”barn på bygden”, inte bara testade ättlingar till barn födda inom äktenskap. Det ökar på antalet biologiska släktingar ytterligare.)

Ens träffpersoner är vanligen spridda över hela världen, mest västvärlden, om man har sina närmaste rötter där. Det mönstret förstärks/skevas genom att släktforskning och DNA-testning är vanligare där än i t.ex. utvecklingsländer. Minst lika vanligt som att en träffperson visar sig bo i Sverige, för den testtagare med rötter huvudsakligen därifrån, är att träffpersonen bor i USA, beroende på emigrationen dit. Har testtagaren någon släktförbindelse till Finland, så får han/hon vanligen också en överrepresentation av träffpersoner med finska namn. Det beror på två saker. 1) Befolkningen i Finland har genom årtusendena utsatts för flera så kallade genetiska flaskhalsar, den senaste i skiftet mellan 1600- och 1700-tal, då missväxt, epidemier och krig kraftigt reducerade befolkningen. Befolkningsstorleken har återhämtat sig igen sedan dess, men påföljden är att många med rötter i Finland ofta är släkt med varandra på fler sätt långt tillbaka i tiden än personer med rötter i andra delar av Skandinavien är. 2) Family Finder-deltagande kan antas vara i storleksordningen omkring dubbelt så vanligt i Finland som i Sverige i proportion till befolkningen. (Uppgivna Y- och mtDNA-linjer från Finland är 2 695 respetive 2 217, utifrån vilka siffror man kan gissa på att antalet Family Finder-deltagare som bor i Finland i storleksordningen är omkring 2 200 personer, vilket i relation till befolkningsstorleken blir 0,4 promille.)

I dagsläget brukar personer med rötter huvudsakligen i Sverige få någonstans mellan 30 och 300 träffpersoner. Vanligen omkring tiondelen, 3 till 30 personer, är sådana som uppskattas vara omkring fem-/sexmänningar eller närmare släktingar. Det är oftast med dessa som man har en rimlig chans att genom jämförelse av genom skriftliga källor kända anor identifiera vilka som är de gemensamma anorna. Just nu verkar den kritiska massa av deltagare ha nåtts som gör att många får verkligt intressanta träffpersoner (läs: nära släktingar). Ökningen av det totala antalet Family Finder-deltagare ökar också kraftigt universellt. Antalet har vuxit med 50 % på bara fyra månader, sedan i juli (då deltagarantalet var omkring 50 000). Bland personer med anknytning till Sverige är ökningen gissningsvis en tredubbling under det senaste året. (För knappt ett år sedan låg det vanliga träffantalet för personer med rötter huvudsakligen i Sverige mellan 10 och 120 personer, alltså en tredjedel jämfört med i dag.)

Triangulering

Sedan jag gav ut Genvägar − praktisk handledning till DNA-jämförelse i släktforskning (2:a upplagan) i augusti har möjligheten att gruppera sina träffpersoner efter släktskap, som jag beskriver på s. 46 ff, förbättrats. Nu, sedan oktober, behöver man inte längre först markera en släkting såsom ”Distant Cousin” (avlägsen släkting) för att ur sin träfflista få fram vilka personer som är gemensamma släktingar mellan den personen och en själv. Nu görs det helt enkelt genom att trycka på en symbol med två sammanslingrade pilar (jfr bilden nedan). Alternativt trycker man på den grå listen under träffnamnet och sedan ”Triangulate”.

 

FFtestbild

 

 

 

OBS: Alla de personer som kommer upp vid triangulering behöver inte alls vara släkt med varandra. Det som visas är vilka som är släkt med både dig och den person som du valt att triangulera emot. Om t.ex. jag och Joseph får upp Martina, Riita och Kjell som gemensamma släktingar, så är nästa steg att jag triangulerar från Martina. Då kanske Joseph och Riita kommer upp som gemensamma släktingar till oss båda, men inte Kjell. På det sättet måste man triangulera från alla personer i en grupp för att se om de samtliga är släkt också med varandra. Tillvägagångssättet för identifiering av släktinggrupper är alltså det samma som jag beskriver utförligare på s. 46 ff, det är bara handgreppen som har förändrats litetgrann.

 

ChrBrowEx

 

 

 

Det här med att flera släktinggrupper kan vara inblandade måste man ha i huvudet när man använder kromosomläsaren (Chromosome Browser). Det är lätt att tro att de fyra personerna i bildexemplet ovan vilka har delvis gemensamma DNA-segment med mig är släkt alla fyra, men så behöver det inte alls vara. De i det här fallet fyra färgstrecken visar för var och en av de fyra utvalda träffpersonerna var de har en DNA-sekvens som stämmer överens med min egen på endera av mina två kromosomer på kromosompar 1. Den ena kromosomen har jag från min far, den andra från min mor. Släktskapet kan för var och en av de fyra alltså gå genom antingen min far eller min mor. Om en av mina föräldrar också skulle göra Family Finder-testet, så skulle det gå ett heldraget färgstreck utmed alla kromosompar (band 1, 2, 3 o.s.v., som står för kromosompar 1, 2, 3 o.s.v.), eftersom den ena kromosomen i vartenda ett av alla mina kromosompar kommer från honom/henne. Likadant blir resultatet om jag skulle jämföra mot min andra förälder. Skulle jag välja att jämföra mot båda samtidigt, så blir det två heldragna streck över samtliga kromosompar. Vilket alltså inte betyder att mina föräldrar är enäggstvillingar… utan att två olika släktskap kan ”lysa” på varje punkt på det band som representerar ett kromosompar i kromosomläsaren.

Det som är signifikant är hur långa och många gemensamma segment är. Ju längre segment, desto säkrare tecken på att släktskapet verkligen är nära. Släktskapsavstånd framräknas genom en formel som tar hänsyn både till hur långt det längsta gemensamma segmentet är och hur mycket DNA i mindre bitar som är gemensamt totalt.

Var segment börjar och slutar har ingen genealogisk betydelse. Om två segment ser ut att båda börja på samma punkt, så gör de sällan det i verkligheten. Det beror på att punkter bara kollas stickprovsvis med tusentals punkters mellanrum. De gemensamma stickprovspunkterna förbinds och bildar vad som avläses som gemensamma segment. Gemensamma segment fortsätter i verkligheten alltså en bit till, men utan att den tillkommande biten har registrerats. Och även om ett mellan flera personer gemensamt segment faktiskt skulle börja på samma punkt så innebär inte det att någon säker genealogisk ledtråd erhålls av det förhållandet. Genealogiska ledtrådar fås som regel heller inte ut av de mönster som segmenten bildar, t.ex. om gemensamma segment sitter på vissa delar av en kromosom eller har ett avbrott någonstans mitt på o.s.v. Undantaget är om man matchar flera medlemmar i samma familj, t.ex. en familj där både en förälder och ett barn har gjort Family Finder-testet. I sådana lägen är det inte underligt om en stor del av förälderns bitar återfinns ofta oförändrade, här och där kanske något nedkapade, hos barnet.

Tänk också på att slumpen som styr hur autosomalt DNA ärvs gör att man inte kan dra slutsatser från uteblivna matchningar. Det förekommer att man tror att ”jaha, den här träffpersonen som jag har finns inte i min mammas träfflista, då måste släktskapet finnas på min pappas sida”. Så behöver det inte vara, vad gäller avlägsna släktingar (främst sådana som uppskattas vara fem-/sexmänningar till avlägsna släktingar). I de fallen kan det vara fråga om s. k. sammansatta segment, vilket betyder att smådelar kommit från avlägsna anor som både din far och din mor har och ”lästs samman” i din DNA-sekvens och förrädiskt bildat större segment. Därav kan träffar som syns i din träfflista och uppskattas vara avlägsna släktingar vara sådana som detekteras som matchning till dig, men till ingen av dina föräldrar (om de också skulle göra Family Finder-testet). Det här beskrivs i Family Tree DNA:s FAQ’s, fråga 15.

Utöver det här specialfenomenet med träffar som syns hos en person men hos ingen av hans/hennes föräldrar (om de också skulle göra testet), så finns också det allmännare fenomenet med addering av segment från flera olika anor, som leder till att uppskattat släktskapsavstånd kan bli missledande. En person som uppskattas vara fyrmänning utifrån DNA-likhet kan visa sig vara i själva verket femmänning − men på två sätt, för att ta ett förenklat exempel. Sammanfallandet av anor blir naturligtvis blir större och större ju längre tillbaka i tiden man går. Personer som har huvuddelen av sina anor i en och samma trakt (t.ex. härad eller länsdel) har vid någon tidpunkt längre tillbaka i tiden, ofta troligen så sent som under senmedeltiden, samtliga sina anor som levde i den trakten gemensamma inbördes. Det blir ofrånkomligt så, eftersom antalet historiska personer som levde i en viss trakt och som har nu levande ättlingar är begränsat. Även om du och en person båda har anor från samma trakt men inte hittar någon gemensamma ana under de generationer som nås genom skriftliga källor, så kan alltså er härstamning ändå sammanfalla till stor del ytterligare några generationer dessförinnan…

Framför allt ska man hålla i huvudet att arvsslumpen är så drastisk: det är bara i genomsnitt 50 % av ditt autosomala DNA som du har gemensamt med ett helsyskon. Ni har alltså bara delvis samma träffpersoner. Till det har dels du, dels ditt helsyskon också ”egna” träffpersoner. Dessa är givetvis likafullt biologiskt släkt till er båda, men det är bara hos en av er som släktskapet kan detekteras. Att en förmodad släkting inte syns som träffperson till dig kan man alltså inte dra för stora växlar på. Uteblivandet i träfflistan kan bero på att DNA-spåren från den aktuella anan just hos dig, eller din träffperson, råkat överskrivas av DNA från annat håll i något generationsled före dig eller honom/henne. Med andra ord är det bara matchningar som bevisar släktskap, men omvänt bevisar inte utebliven matchning att släktskap inte finns. Så nära släktingar som fyrmänningar detekteras inte som släktingar i Family Finder i uppemot 10 % av alla fall. Tremänningar uppges däremot synas som släktingar i över 99 % av fallen och för ännu närmare släktingar än så bör träffsäkerheten vara så gott som fullständig.

Tanken går också lätt fel i det att man gärna tänker sig att en jämförelse mellan en rad nu levande personer med en gemensam ana sådär fem generationer tillbaka skulle visa att de alla har åtminstone något bestämt segment gemensamt allihop. Så är det inte. De kan förväntas uppvisa flera gemensamma segment parvis, alltså två och två inbördes, eller klungvis, men sannolikheten är oerhört liten för att de skulle råka ha något visst gemensamt segment allihop. Någon/några kommer också inte ha tillräckligt med autosomalt DNA gemensamt med andra i släktinggruppen för att detekteras som matchning mot dem.

Mycket att tänka på, men visst är det fascinerande att släktskap överhuvudtaget kan avläsas i autosomalt DNA? Så sent som före 2010 fanns inte (inte för allmänheten i varje fall) den här möjligheten, som säkert mer och mer kommer att vitalisera släktforskningen.

 

 

 

Första boken i ämnet DNA-genealogi på svenska

Genvägar2omslagBara några dagar innan släktforskardagarna i Köping i augusti, dit jag ville ha med boken, kom lastbilen med leveransen från tryckeriet.

Lastbilen var modell större, så första utmaningen för chauffören var att komma in genom grindhålet. Den andra att få ut bokpallen ur bilen litetgrann i uppförsbacke (p.g.a. vår uppfarts lutning). Det gick med förenade krafter.

Särskilt de senaste tre åren har jag med stort intresse följt utvecklingen av hur DNA-jämförelse kan användas som verktyg i släktforskning. I december 2012 gav jag ut 1:a upplagan av den här handledningen. Den var mindre än hälften så tjock och i dag betraktar jag den som en förövning till det som kom att bli den här utgåvan.

Information om boken och vilka återförsäljarna är finns här.

 

Täthet av i släktforskningssyfte Y-DNA-testade fädernelinjer i världen i september 2016

europa2016Jag har sammanställt statistik efter det antal Y-DNA-deltagare per ursprungsland som anges på Family Tree DNA (i funktionen Ancestral Origins) 2016-09-09. Statistiken visar tätheten av testade linjer som så vitt känt kommer från vissa länder. Angivet land är det land som de testade personerna själva har uppgivit vara det äldsta kända land som deras fädernelinje dyker upp i. Procentsiffran visar förändring över tre år (sedan 2013-09-07). I sista kolumnen i tabellen nedan har jag jämfört antalet testade personer med uppgivet ursprung från ett visst land med det landets nuvarande befolkningsstorlek. Ju högre siffra i den kolumnen desto större chans är det alltså för släktforskare med fädernelinje från det landet att få nära matchningar vid Y-DNA-jämförelse.

Inte oväntat placerar sig Irland och Skottland överlägset i täten. Mängder av personer har utvandrat därifrån, så många amerikaner har sin fädernerot därifrån − samtidigt som det är i USA som DNA-testning är vanligast hittills. Dessutom är släktforskningsaktiviteten hög också i de ursprungsområdena, med många DNA-jämförelseprojekt inom olika klaner, släktföreningar m.m.

Efter Brittiska öarna − och Finland, som har en hög aktivitet på området − placerar sig Skandinavien, södra Baltikum, Schweiz och Tyskland som de mest Y-DNA-undersökta fäderneursprungsområdena hittills. Även här är det i många fall emigrantättlingar som står bakom testresultaten. För Nordens del samverkar detta med att släktforskning är mer populärt där än i många andra delar av Europa och världen. Särskilt i Sverige har antalet Y-DNA-analyser ökat snabbare under de senaste tre åren än i många andra delar av världen. (Men det är en bit kvar till den 12-dubbling av intensiteten på Y-DNA-sidan som skulle krävas för att Sverige skulle komma ikapp Irland!)

I tabellen har jag tagit med de länder som syns på kartbilden ovan. Några stickprov från andra delar av världen (jämförelsetal): Saudiarabien 16, Förenade Arabemiraten 7,1, Tunisien 1,6, Indien 0,12. Endast sådana länder varifrån fädernelinjer kommer vilka Y-DNA-matchar deltagare i Sverigeprojektet är sådana som jag ser siffror för som en av administratörerna för det projektet. (Det är fascinerande i sig att 12-markörstest av personer som så vitt de känner till på sin fädernelinje kommer från Sverige avslöjar avlägsna släktskap med personer som så vitt de vet har sitt fäderneursprung i länder som Pakistan, Zimbabwe och Malaysia!)

 

Land Befolkning Y-DNA-linjer Jämförelsetal
i miljoner därifrån i hundradels promille
Irland 4,46 23902 (+34%) 536
Skottland 5,30 17716 (+27%) 334
Wales 3,0 3073 (+24%) 102
Nordirland 1,8 1648 (+43%) 92
Finland 5,4 4438 (+69%) 82
England 53 37329 (+27%) 70
Norge 5,1 2971 (+53%) 57
Island 0,3 162 (+6%) 54
Sverige 9,5 4298 (+106%) 45
Litauen 3,0 1717 (+32%) 43
Schweiz 7,5 2762 (+24%) 37
Tyskland 82 19452 (+30%) 24
Danmark 5,5 1302 (+32%) 24
Ungern 10 1856 (+26%) 19
Lettland 2,3 393 (+21%) 17
Luxemburg 0,54 88 (+28%) 16
Polen 38 6019 (+31%) 16
Nederländerna 17 2586 (+23%) 15
Malta 0,43 65 (+?%) 15
Slovakien 5,4 779 (+27%) 14
Liechtenstein 0,036 5 (+0 %) 14
Österrike 8,5 1099 (+48%) 13
Portugal 11 1358 (+44%) 13
Vitryssland 10 1201 (+38%) 12
Georgien 4,5 481 (+68%) 11
Spanien 46 4978 (+24%) 11
Tjeckien 10 1100 (+31%) 11
Libanon 4,2 432 (+53%) 10
Färöarna 0,049 5 (+?%) 10
Montenegro 0,6 61 (+103%) 10
Grekland 11 1033 (+28%) 10
Frankrike 61,5 5487 (+30%) 8,9
Italien 60,8 5257 (+29%) 8,6
Kroatien 4,3 368 (+42%) 8,6
Cypern 1,1 83 (+32%) 7,5
Belgien 10,6 741 (+21%) 7,0
Ukraina 45,8 2831 (+42%) 6,2
Bulgarien 7,3 400 (+60%) 5,5
Makedonien 2,1 114 (+33%) 5,4
Ryssland 141,9 6803 (+53%) 4,8
Bosnien och Hercegovina 3,9 184 (+40%) 4,7
Rumänien 20,1 827 (+24%) 4,1
Moldavien 3,6 135 (+41%) 3,8
Palestina 4,6 162 (+125 %) 3,5
Serbien 7,3 218 (+88%) 3,0
Israel 8 198 (+21%) 2,5
Albanien 2,8 63 (+80%) 2,3
Jordanien 5,9 119 (+98%) 2,0
Kosovo 1,7 30 (+275%) 1,8
Tunisien 10,5 169 (+34%) 1,6
Turkiet 74,7 1218 (+72%) 1,6
Syrien 22,5 335 (+36%) 1,5
Estland 1,3 113 (+28%) 0,9
Libyen 6,2 202 (+512%) 0,3
Marocko 35,7 178 (+58%) 0,05
Algeriet 37,1 168 (+29%) 0,05
Egypten 81 289 (+135%) 0,04

 

 

15 år med genealogi och heraldik

1998. Jag sitter med en starta eget-handledare i ett kontorsrum i Örebro och förklarar vad jag vill göra: släktutredningar och heraldisk teckning. Handledaren har inte hört talas om någon som gjort något liknande, men det är förståeligt. Så vanligt är det inte. Rådgivningen är inte så handfast, men det går bra att köra i gång ändå: Om ämnet något som man är intresserad av så löser det där med att lägga ned mycket tid och energi sig självt.

2013. Femton år har gått, i genealogins och heraldikens tecken. Många intressanta utredningar, många timmar böjd över teckningar så att det nästan känts ibland som om jag fått bändats loss från ritbordet efteråt. Historia, färg, form, fantasi, guldkant – kan man önska sig en bättre sysselsättning? Och nu kan det vara dags att börja blogga om verksamheten också.

19991999, i början av min verksamhet.