Jag har gjort Y-DNA-test − vad göra nu?

Att göra ett Y-DNA-test är början på en spännande resa som ofelbart lär dig mer än vad du förut visste om ditt biologiska fäderneursprung. Nedan ges förslag på hur du går vidare när du har testat dig hos Family Tree DNA.

Att FTDNA är företaget som nämns här beror helt enkelt på att det i första hand hos dem som det är givande att låta analysera STR-markörer. (Oxford Ancestors och AncestryDNA gör det också, men de är mindre intressanta eftersom de har mindre jämförelsedatabaser och inga samverkansmöjligheter i projekt.)

Låt oss säga att du har gjort ett Y-DNA-test på vad som för de flesta kan vara en ”lagom” startnivå, 37 STR-markörer. I ditt användarkonto ser du under fliken Y-DNA > Results vilka 37 värden du har på 37 undersökta ställen på din Y-kromosom. Välj under samma flik i stället Matches, så får du upp en träfflista omfattande dem av de hittills drygt 162 800 testtagarna av YDNA37-testet vilka har max 4 skillnader gentemot dig. Det betyder att ni är släkt på era fädernelinjer och möjligen inom ungefär det senaste årtusendet. Ju färre skillnader, desto närmare kan släktskapsavståndet vara. Samtidigt sker mutationer aldrig efter någon fast tidtabell, så det är fullt möjligt att träffpersoner med fler skillnader i själva verket ibland är närmare släkt med dig än träffpersoner med färre… Det är det här som man behöver reda ut genom fortsatt undersökning. (Ett exempel på hur olika släktgrenar kan få ett väldigt varierande antal mutationer sinsemellan beskriver jag i Från Nya Kopparberget till Nya Sverige. Titta i den texten på bilden som med röda stjärnor visar hur många mutationer som finns på var och en av de olika släktlinjerna.)

Personer med fädernelinje från Sverige, så vitt känt, brukar i genomsnitt ha ett 20-tal träffpersoner på 37-markörersnivån. (I juli, när jag gick igenom träfflistor för 100 deltagare i Sverigeprojektet, var genomsnittsantalet närmare bestämt 17 träffar.) Själv har jag 8. Mitt exempel nedan, med personer med engelskklingande namn i träfflistan, är inte ovanligt för en person med fädernelinje från Skandinavien: Personer boende på eller med påbrå från de brittiska öarna är nämligen överrepresenterade i databasen. Tillhör de sådana fädernelinjer som från Skandinavien kommit dit under vikingatiden (eller i vissa fall kanske redan med anglosaxarna från 300-talet och framåt), så kommer de ofta upp i skandinavers träfflistor.

Träfflista

Exempel på en träfflista på jämförelsenivån för 37 markörer (min träfflista).

Det jag ser vid första anblicken är att flera medlemmar av släkterna Nugent (3 st) och St. John (2 st) på den här nivån syns som träffpersoner till mig. Det ger vid handen att åtminstone den senaste gemensamme anfadern för alla de tre respektive två också hade deras Y-DNA (med på sin höjd någon mindre mutation). Med andra ord: åtminstone dessa personers släktgren av deras respektive större släkter hänger ihop biologiskt på fädernet. För mig är det intressant eftersom jag därigenom får klarhet i att jag är avlägset biologiskt släkt på fädernet med åtminstone stora grenar av dessa två släkter (och alltså inte bara någon enskild individ inom dem, vilken kanske haft en annan biologisk far än den officielle).

Hur vet jag då att det inte i själva verket är min fädernelinje som kommer från de brittiska öarna (inom det senaste årtusendet ungefär), eftersom alla mina träffpersoner hittills på den här jämförelsenivån har anknytning dit? Det förstår jag av min haplogrupp I-L22, som anses ha uppstått i gränslandet mellan Danmark och Tyskland för ca 3 000 år sedan (enligt I-L22-projektet). Det utesluter förstås inte att min släktlinje kan ha farit till de brittiska öarna och senare vänt tillbaka norrut och hamnat i Sverige. Det kommer jag att få klarhet i om/när närmare träffar till mig dyker upp.

Exponera ditt resultat

För att utöka söknätet även utanför FTDNA:s databas, så kan du lägga upp dina STR-markörer i databasen Ysearch. Det görs enkelt genom att följa länken (gul knapp) som syns under din träfflista. Ysearch är en gratistjänst som FTDNA har utvecklat för att personer ska kunna jämföra sig oavsett hos vilket företag de har testat sig. Antalet profiler där är närmare 133 000, varav 13 % kommer från andra företag än FTDNA.

För att öka chansen till sammankopplingar med andra släktforskare kan du också lägga upp din släktlinje med dess haplogrupptillhörighet i Svenska Haplogruppdatabasen. Fördelen där är att släktforskare kan söka på både namn och socken och få träff på alla dina anor på fädernelinjen (på användarkontot på FTDNA listas bara äldsta kända ana på fädernelinjen). Uppgifter yngre än 100 år döljs.

Kolla om det finns jämförelseprojekt för släktnamnsgrupper som du matchar

Om det finns efternamnsprojekt som kan vara av intresse för dig ser du i de alfabetiska listorna under fliken Projects > Join > Surname Projects. I mitt fall fanns det efternamnsprojekt för både Nugent och St. John. Genom mailkontakt med administratörerna där, så har jag fått släkthistorik om dessa familjer som är avlägsna fädernesläktingar till mig. Man kan också höra sig för med dem om de är intresserade av att man deltar i deras projekt såsom referensperson. Det kan nämligen vara av intresse för dem att i projekttabellen över medlemmarnas STR-värden ha med dig i en ”Pre-Surname Group” e.dyl., för att få klarhet i åldern på vissa mutationer och vilka mutationer som hör till vilken släktgren o.s.v. Ambition och inriktning är dock olika från efternamnsprojekt till efternamnsprojekt. Ibland vill projekten inte ha med personer som är släkt från tiden före namnantagningen.

Kontakta dem som har bristande information

En del vill av olika skäl inte ange äldsta kända fäderneana i databasen (ibland har de bara inte upptäckt ännu att de kan göra det). Dubbelklicka på träffnamnet, så får du upp mailadress till personen och kan skriva och fråga vad den känner till om sin fädernelinje. Det kan göras vad gäller de närmaste träffarna i varje fall (de med minst antal skillnader, ”steps”). I bästa fall är de engagerade släktforskare liksom du själv. Ni kanske bildar en informell släktforskargrupp som tillsammans hjälps åt att se vad som kan fås fram om er biologiska stor-fädernesläkt?

Kolla vilka träffpersoner som finns på lägre jämförelsenivå

En del har inte testat upp till 37 markörer ännu. I så fall återfinns de hittills bara i träfflistorna för 25 respektive 12 markörer, som du får fram genom att ändra till 25 respektive 12 i det andra fältet på första raden under rubriken Filter Matches (Filtrera träffar). Det grundaste testet, 12 markörer, har närmare 491 600 män gjort, alltså betydligt fler än på 37-nivån. Eftersom jämförelsen görs på färre punkter, så blir träfflistan väldigt mycket längre, ibland omfattande tusentals personer (själv har jag 45). Kolla igenom träfflistan om det finns namn eller äldsta-ana-uppgift som verkar vara särskilt intressant för dig, t.ex. personer geografiskt närstående din fädernelinje. En genväg är att vid ”Show Matches For:” välja ett geografiskt projekt som du gått med i. På det sättet får du fram personer vars linjer kommer från samma område, så vitt känt. Alla går dock inte med i geografiska projekt, så den noggranna vägen är att gå igenom alla namn.

Du kommer att upptäcka en del som bara har undersökt 12 eller 25 markörer än så länge (det anges med små siffror på raden under träffnamnet). Dem vill du givetvis gärna uppmuntra att uppgradera till 37 (eller den nivå du nu har testat dig själv på), om du bedömer träffpersonen som intressant. Maila dem och fråga om de kan tänkas vara intresserade av det. För en del har ännu ingenting hänt på Y-DNA-fronten i deras släktforskning, så i bästa fall får de en nytändning och blir intresserade av att undersöka det möjliga nära släktskapet med dig närmare. Med andra ord så kan man − om man vill − arbeta med att ”uppodla”/inspirera sina träffpersoner till samma testnivå som man själv är på. En del kommer efter sin uppgradering inte att synas i din 37-träfflista; då är deras släktskap med dig sannolikt bortom tusenårshorisonten. Med de som kvarstår går man vidare till att analysera fler markörer (o.s.v.).

Gå med i geografiska projekt och ev. efternamnsprojekt

Redan har nämnts en fördel att gå med i olika projekt, nämligen att man kan filtrera sin träfflista efter äldsta kända geografiska ursprung eller få kontakt med olika släkter (bärare av ett visst släktnamn) som man är befryndad med. I det läget ens eget efternamn har flera testade personer kan man också bilda ett eget efternamnsprojekt, om man så vill. Under fliken Projects > Join kan du se efter i listorna vilka projekt som hittills har startats upp. Att gå med i ett projekt görs genom att klicka sig fram till projekthemsidan och trycka på ”Join”. (Vill man gå ur senare, så är det lika lätt att lämna ett projekt, genom att välja Projects > Manage > Leave Project.)

Konstruera släktträdsstruktur

I projekthemsidornas jämförelsetabeller ser du hur dina värden överensstämmer eller skiljer sig från andra medlemmars. (Är de inte med i projekt, så kan man annars sinsemellan manuellt byta de värden man har listade i sitt användarkonto under Y-DNA > Results med varandra, t.ex. genom att ladda ned resultatlistan eller göra en skärmdumpsbild och maila till sin träffperson.) Underlättandet av jämförelsen av hur mutationer fördelar sig är en av de stora poängerna med att gå med i ett projekt. (En annan är att man kan fråga dess administratörer om hjälp om man behöver, en tredje är att ens resultat bidrar till statistik/helhetsbild.)

Utifrån värdena kan släktstrukturen inom din träffkrets rekonstrueras. Det går bäst så fort några fasta hållpunkter finns, t.ex. när flera sinsemellan avlägsna släktingar inom samma sedan förut kända fädernesläkt är testade. Med minst tre kända fädernesläktingar kan man oftast enkelt rekonstruera de värden som deras senaste gemensamme anfader hade och sedan bygga vidare från den kunskapen.

Nugent

Exempel på underlag för rekonstruktion av släktskapsgruppering inom den släktgren som omfattar två Nugents och mig. Mina värden står i den undre raden. De två Nugents är har som synes 36 av 37 markörer identiska inbördes. På släktlinjen fram till mig har tre mutationer tickat in som är unika för mig gentemot dem båda. Den översta raden visar de rekonstruerade värdena för den senaste gemensamme anfadern till oss alla tre. Som synes av frågetecknen så blir de av så här få testade oklart vad som varit de ursprungliga värdena på fyra ställen, i det här fallet. I en större jämförelsegrupp kommer att framgå om t.ex. det sjätte värdet, 15, är unikt för mig, medan alla andra inom gruppen har 14. I så fall är det rimligaste att det ursprungliga värdet på den markören inom vår grupp varit 14 (o.s.v.).

Upprätta brofäste

Många känner efter ett tag att laborerande med släktskapsavstånd till släkter med många hundratals års avstånd till den egna familjen blir litet akademiskt, om än inte ointressant. Man hoppas ju främst få konkreta ledtrådar till den egna fädernelinjens närmaste bakgrund, få hjälp att komma bakom (i tid) den för närvarande äldste kände stamfader som man kunnat kartlägga med skriftliga källor. Om man inte vill vänta passivt på tillkommande träffpersoner, så kan man aktivt inspirera nu levande fädernesläktingar att också göra Y-DNA-test. Ju mer avlägsna till en själv, desto längre bak i tiden kan man upprätta ett brofäste för vidare DNA-jämförelser.

Risken, som man får vara medveten om, är att det därigenom avslöjas om två grenar av samma släkt inte har något biologiskt samband på fädernelinjen. Risken att en annan man varit biologisk far än den officielle fadern någonstans på en släktlinje är emellertid inte fullt så överhängande som man kanske föreställer sig. Inom efternamnsstudier i England har släktforskare ofta förbluffats över att icke-faderskapsfall inte är vanligare. En generell uppskattning är att det i äldre tid förekommer vid mindre än 5 % (i vissa fall mindre än 1 %) av alla faderskapsfall, vilket är samma uppskattning som gäller för modern tid vad gäller sådana fall där inte misstanke om icke-faderskapsfall föreligger (Turi E. King & Mark A. Jobling, What’s in a name? Y chromosomes, surnames, and the genetic genealogy revolution, 2009, s. 12). Förhållandet borde vara ungefär detsamma i Sverige. Bureätten var nyligen den första större/äldre släkt i Sverige som Y-DNA undersökts inom (stor och gammal i meningen att genealogin är känd ett stort antal generationer tillbaka). Där visade det sig att tre volonterande män vars senaste gemensamme stamfader levde på 1400-talet verkligen tillhör samma fädernesläkt också biologiskt. Läs mer om det i Peter Sjölunds blogg Bure-DNA.

Gå med i haplogrupprojekt

Utöver efternamns- och geografiska projekt kan du också gå med i haplogrupprojekt. Du finner vilka som finns att välja på när du inloggad väljer Projects > Y-DNA Haplogroup Projects. Med fördel kan du välja alla som finns under din storhaplogrupp och som verkar vara relevanta för dig (sällan finns mer än max två-tre). Tillhör din fädernelinje undergrupp J1c3, så kan du t.ex. välja att delta i J1c3-, J1- och J-projekten. Deltagande i många skadar inte, utan kompenserar för det faktum att aktiviteten och hjälpsamheten i de olika projekten kan vara väldigt varierande.

rubrik

I haplogrupprojektet (-en) inplaceras du i en sektion i jämförelsetabellen som har en viss rubrik. Kolla vad som står där. Det kan vara en ledtråd till vilken SNP du ska kolla härnäst.

SNP-test

SNP-test ger möjlighet för var och en att kartlägga sin specifika släktgren ”längre fram” mot nutid. Under varje underhaplogrupp finns nämligen vanligen fler kända mutationer, som får kollas en och en. SNP är punktvisa mutationer som uppstår mycket sällan. Har det på en given punkt på Y-kromosomen uppstått en sådan mutationstyp, så har det som regel bara inträffat en gång under mänsklighetens historia. ”Felkopieringen” följer sedan med till mannens alla manliga efterkommande på manslinjen. Att undersöka om man har en viss SNP är alltså som att kolla om man har en viss individ som anfader på sin fädernelinje bakåt i tiden eller inte. Hans exakta identitet kan man förstås inte veta något om, men i varje fall på sikt inringas ungefär när och ungefär var han bör ha levt.

Egentligen är den Y-DNA-haplogrupp (som definieras av en eller flera SNP’s) som du fått besked om bara en förutsägelse, men det du har fått är en mycket övergripande haplogrupp (mycket stor släktgren, om man så vill), så förutsägelsen slår sällan slint. Din haplogrupp anges både i en ruta med underskrift ”Y-DNA Haplogrup” på välkomstsidan direkt när du har loggat in och under Y-DNA > Haplotree & SNPs. Lär dig vad som är känt om din haplogrupp genom att söka information på haplogrupprojekthemsidor och andra nätsidor. Större haplogrupper finns information om och ingångar till litteratur om på engelskspråkiga Wikipedia.

Man beställer ett SNP-test när man är inloggad > Order An Upgrade (ovan till höger på skärmen) > Order an Advanced Test (längst ned till vänster i det fönster som då öppnas). Ett sådant kostar 39 USD. I projekten får man tips om vilken SNP-gren som är troligt att man tillhör, men det är en just ett tips, ingen kan vara helt säker på förhand. Uppskattningen görs med ledning av ens STR-markörer och vilka träffpersoner man har (en del av dem kan ha gjort SNP-tester som i så fall ger vägledning). Utfallet av ett SNP-test är alltid + eller -, d.v.s. mutationen finns eller inte. Vid bekräftelse på att man tillhör en viss släktgren, vilket ett positivt SNP-test betyder, så kan man gå vidare med nästa (o.s.v.).

James5th

På de brittiska öarna är SNP-testning i vissa fall framme vid historisk tid. Bland annat finns inom haplogrupp R1b1a2a1a2c1i1 en SNP (L745) som inom Stuart-projektet kan inringas ha inträffat på Alexander Stuarts (1214−1283) släktgren men inte funnits hos nära anfäder till honom. Ett test av L745 visar alltså om man är efterkommande på fädernelinjen eller inte till nämnde Alexander Stuart eller hans närmaste ättmedlemmar. Ätten innehade det ärftliga ämbetet high steward (motsvarande rikshovmästare), vilket gett den dess namn. Ätten satte ett viss traditionsavtryck på vad som kom att bli vår tids poliskår i Storbritannien; schackrutemönstret från ättens vapensköld går fortfarande igen på kårens skärmmössor och bilar. Bilden visar ryttarbilden föreställande nämnde Alexanders son James ur dennes sigill (bilden hämtad härifrån).

SNP-test är värdefullt i det läge som man är osäker på om man själv och en träffperson verkligen är så nära släkt som det verkar av sammanfallande STR-värden. Dessa kan alternativt sammanfalla av slump. I så fall finns fädernesläktskapet längre bakåt i tiden än STR-likheten ger sken av. Om man jämför sina yttersta bekräftade SNP’s, så får man klarhet i om man tillhör samma närmare släktgren eller inte.

En ständigt uppdaterad översikt över hur SNP-grenar/underhaplogrupper hänger ihop med varandra finns hos International Society of Genetic Genealogy (ISOGG). De yttersta ”kvistarnas” placering på släktträdet är preliminär, de brukar flyttas runt litetgrann i takt med att forskningen går framåt och grenverket växer allt mer. Under de yttersta släktgrenar som är listade där finns oftast dessutom ännu fler SNP’s kända (fler hittas hela tiden). De hittar man i så fall information om på haplogrupprojekthemsidor.

Klumptest av SNP’s

Många SNP’s på ett bräde kan fås genom Geno 2.0-testet hos National Geographic (vilka sedan kan infogas i ens FTDNA-användarkonto om man vill). Inte heller de SNP’s som man kan få där räcker emellertid för att vandra hela vägen ut till ”sin yttersta kvist” i släktträdet. FTDNA har nyligen lanserat testet Big Y, som kommer att leda till bl.a. mängder av nyupptäckta SNP’s. Resultatet av de första beställningarna beräknas komma i februari 2014. Om man vill gå i bräschen för SNP-kartläggning på sin egen släktgren, så är det testet av intresse.

Har man själv gjort ett Big Y, eller testat en rad SNP’s en i taget, så är det en fördel för ens träffpersoner. De kan då beta av SNP’s, en efter en, för att se hur nära dig de placerar sig − varvid grovstrukturen på er gemensamma släktgren gradvis klarnar därigenom. Är man mer passivt hågad (ett Big Y-test är dyrt), så kan man nöja sig med att se vilka SNP’s ens träffpersoner hittills har testat positivt för hittills och beta av dem åtminstone. Vilken yttersta SNP som dina träffpersoner har testat framgår i din träfflista i kolumnen Terminal SNP. I ISOGG:s träd ser du vilka SNP’s som ligger ”nedströms” om din bekräftade gren i släktträdet. (Det är överflödigt att testa sådana SNP’s som ligger närmare roten. Genom att du bekräftats tillhöra en gren längre ut så vet du redan att du måste ha även den äldre SNP’n.) Inom DNA-genealogi talas på engelska om ”downstream” (nedströms), d.v.s. man liknar allas vår relation med varandra vid en flod med förgreningar i stället för ett släktträd med grenar.

Jämförelse är poängen

Såväl när det är fråga om uppgradering till fler markörer eller kartläggning av förut okända SNP’s, så kommer man någon vart först när man har någon träffperson att mejsla ut sina skillnader emot. Om man bara själv låter analysera fram värdena och inte har andras värden att jämföra emot, så säger siffrorna i grund och botten ingenting. Man ser vilka utseenden det finns på olika ställen på Y-kromosomen, men de säger ingenting i sig själva. Det är först vid jämförelse mot andra som siffrorna kommer till liv. Har vi den här avvikelsen gemensam? Och den här? Och den här? Men inte den här? Det är så man gradvis kommer framåt på det här området.

Om man inte har några konstaterade träffpersoner ännu kan man alltså vänta med fler STR-markörer. (Såvida inte administratören i något haplogrupprojekt som man är med i hintat om att fler STR-markörer skulle behövas tittas på för att man ska kunna få en prognos om vilken SNP att testa härnäst.) Å andra sidan skadar det inte att ha några STR-markörer till analyserade i beredskap för den händelse att det i din träfflista plötsligt dyker upp någon nytestad som gått in för många markörer på en gång…

Checklista

Sammanfattningsvis, för dig som är intresserad av att få ut så mycket som möjligt av ditt Y-DNA-test:

  • Delta i Ysearch och Svenska Haplogruppdatabasen.
  • Gå med i Sverigeprojektet (om din fädernelinje kommer från Sverige, så vitt känt) eller andra geografiska projekt som är relevanta för dig, liksom haplogrupprojekt, därtill eventuellt efternamnsprojekt.
  • Har du träffpersoner som testat fler STR-markörer än du? > Uppgradera även du.
  • Inspirera dem av dina träffpersoner som testat sig på en lägre nivå att uppgradera.
  • Finns det kända SNP’s att testa för dig (”längre ut på din kvist i släktträdet”)? (Det tas reda på genom deltagande i haplogrupprojekt.) > Testa dem.
  • Finns det någon avlägsen fädernesläkting till dig som också kan intresseras att göra Y-DNA-test? (För att få en referenspunkt längre tillbaka i tiden.) > Fråga honom.

Lycka till!

Kommentera