Jag har gjort Family Finder – vad göra nu?

Här beskriver jag hur du får ut så mycket som möjligt av ditt deltagande i Family Finder hos företaget Family Tree DNA.

(Motsvarande jämförelsedatabaser finns hos Ancestry och 23andMe, men nackdelar hos de företagen är att man hos Ancestry måste vara abonnent för att fortsatt ha tillgång sitt resultat – hos Family Tree DNA är det en engångskostnad – och hos 23andMe är många av kunderna inte intresserade av släktforskning utan i stället av medicinsk information. Ändå kan man om man vill arbeta på delvis samma sätt med sitt resultat om man har gjort ett autosomalt DNA-test hos något av de företagen.)

När du fått mail om att ditt resultat är klart, logga in och gå till Family Finder, sedan Matches (träffpersoner). Träfflistan innehåller namn, kontaktuppgifter och detaljer om DNA-likhet emot dig för en mängd personer. Den spännande frågan blir om ni tillsammans kommer att lyckas identifiera er närmaste gemensamma ana (eller ert närmaste gemensamma anpar, vid släktskap genom helsyskon) eller inte. Ibland är det en tidsfråga mer än en ja/nej-fråga!

Om du klickar på kolumnhuvudet ”Relationship Range” så sorteras träfflistan i DNA-likhetsordning. Det som står i den kolumnen är en sammanfattning av vad er DNA-likhet betyder i potentiellt släktskapsavstånd. Om det står t.ex. ”2nd Cousin – 4th Cousin” betyder det att du och den personen har en DNA-likhet som tre- till femmänningar oftast har. Det är resultat av en konkret uppmätning som är tillförlitlig. Det är bara det att DNA-arvsslumpen har ställt till saker och ting. Bort till och med sådär tremänningar påverkar den slumpen inte så dramatiskt – syskon kan skiljas från kusiner bara utifrån deras DNA-likhet, exempelvis.

För mer avlägsna släktingar blir det däremot ett verkligt lotteri vilka deltagande släktingar som kommer upp i träfflistan och vilken DNA-likhet de visar sig ha emot dig. Redan i likhetskategorin ”2nd Cousin – 4th Cousin” dyker det upp personer som inte är så nära släkt med dig som femmänning (4th cousin) men ändå är så pass DNA-lika dig som en verklig femmänning ofta är. Det kan bero på att ett DNA-segment följt med oväntat länge på båda två av era respektive släktlinjer och/eller att ni är släkt på mångfaldiga sätt längre tillbaka i tiden. Mer om DNA-likhet på olika släktskapsavstånd kan du läsa här: Hur mycket är gemensamt?

Det hela kokar ner till att sådana som anges ha en DNA-likhet som max ”3rd Cousin” (fyrmänning) till dig i de allra flesta fall också är en så pass nära biologisk släkting. Bortom det blir däremot allting en röra p.g.a. DNA-arvsslumpen. Allihop bortom ”3rd Cousins” är avlägsna släktingar på något sätt, men man kan inte enbart utifrån DNA-likhetsgraden (emot den personen isolerat) säga något säkert om det rör sig om femmänningar eller släktingar kanske via medeltiden. Det som anges i kolumnen ”Relationship Range” är det mest typiska släktskapsavstånd som personer brukar ha vad gäller den DNA-likhet som du och en träffperson har. Uträkningen bakom att träffpersonen har hamnat i den DNA-likhetskategorin sammanväger hur långt ert längstasegment är, hur mycket totalt ni delar och antalet gemensamma segment. De värdena kan man också titta på ett och ett för sig, men vad helhetsbedömningen närmast ger för hint om potentiellt släktskapsavstånd har man alltså färdigserverat i kolumnen ”Relationship Range”.

Två sätt att jobba med träfflistan

Det finns ett enkelt sätt och ett mer systematiskt sätt att jobba med sin träfflista. Det enkla är att gå igenom träfflistan från toppen och se om man lyckas identifiera släktingar utifrån deras namn och eventuellt inlagda släktuppgifter (och ta mailkontakt där sådana uppgifter saknas). Tänk på att ovannämnda DNA-arvsslump medför att en verklig fyrmänning till dig, exempelvis, mycket väl kan visa sig finnas allra längst ned i din träfflista – uppemot vart tionde fyrmänningspar uteblir helt från varandras träfflistor (och uppemot vartannat femmänningspar)!

I fortsättningen beskriver jag det systematiska sättet att jobba med träfflistan.

Exponera dig

Börja med att kolla att du inte är för anonym gentemot dina träffpersoner (såvida du inte har något särskilt skäl att vara det). Uppe till höger, när inloggad, står en länk med ditt namn och kitnummer. När du klickar på den länken och väljer Account Settings kan du under fliken Genealogy ladda upp en gedcomfil med de namn-, levnadsårtals- och bostadsuppgifter du har om dina anor. En sådan skapas i ett släktforskningsprogram. Om du inte använder något sådant går det också att mata in uppgifter om anor manuellt.

Om det känns oöverstigligt att skriva in alla anor, så är det inte alls dumt med information bara två eller tre generationer tillbaka i tiden, till att börja med. Där någon ana är okänd, skriv just UNKNOWN, så slipper dina träffpersoner fundera på om det rör sig om en okänd ana eller om du bara missat en inmatning. Du kan också skriva in anors efternamn och/eller ortnamn under Surnames (under Genealogy).

Under fliken Personal Profile är det bra att sammanfatta i vilka områden du har dina anor och att ladda upp en bild av dig själv. Anledningen är att de flesta blir mer motiverade av att hitta släktskapet till dig då, jämfört med om du bara figurerar med ett namn utan några uppgifter alls. Det du åstadkommer med de här greppen är att fler av alla dina träffpersoner kommer att jobba ”i sin ände” med att hitta släktskapet till dig. Frukterna av deras arbete kommer dig till del när de (förhoppningsvis) kontaktar dig med resultatet. Inte sällan får personer som inte har gjort någon djupare släktforskning ännu omfångsrik information om gemensamma anor från nyfunna DNA-släktingar som har hållit på längre tid.

Vad gäller exponeringsgrad, gå också igenom inställningarna under flikarna Privacy & Sharing och Account Settings. Under sistnämnda flik och därefter Match and Email Settings behöver det vid Family Finder vara iklickat ”Yes” för att träffar ska visas i din träfflista – och för att du ska synas i deras.

Ledtråden ”In Common With”

En hint till vilket sambandet kan vara med en av dina träffpersoner kan ges genom att bocka i rutan till vänster om träffnamnet och sedan trycka på knappen ”In Common With” som syns ovanför träfflistan. Då kommer (oftast) ett antal personer upp. Det är sådana som finns både i din träfflista och i din träffpersons träfflista – sådana som är ”in common with” (gemensamma) mellan er båda. Ofta beror det på att du och din träffperson är släkt på olika sätt med de personerna; du på ett sätt och din träffperson på ett annat. Personerna i den framfiltrerade listan tillhör alltså (oftast) inte en och samma släktinggrupp. Det utesluter samtidigt inte att det i den listan kan finnas personer som delar en och samma ana med både dig och träffpersonen i fråga.

Ledtråden ”Chromosome Browser”

För att ringa in släktinggrupper måste man titta närmare på segmentöverlappningar. I ovannämnda framfiltrerade lista kan du bocka för de fyra mest DNA-lika och sedan trycka på knappen ”Cromosome Browser” som syns ovanför träfflistan. På sidan som kommer upp, bocka även för den träffperson som du valde först ovan. Då har du fem personer. Det är maxantalet du kan titta på åt gången i det här verktyget. I rutan högt upp på sidan bredvid ”Compare List” kan du ställa in hur stora segment ska vara för att visas. Du kan ha 5+ cM inställt där.

Så här kan det se ut då, med en sådan grupp om fem personer (övre delen av översiktsbilden visad här):

chromosomebrowserDet jag ser här är att personerna Blå och Grön har sitt längstasegment emot mig över till betydande del samma positioner. Det är turlotten i sammanhanget – vi tre är med stor sannolikhet en släktinggrupp. Svaga matchningar – de flesta träffpersonerna i min träfflista – har nämligen bara ett segment över gränsvärdet 7,69 cM emot mig. Det är i så fall det som är anledningen till att vår DNA-likhet har kommit över gränsvärdet och att vi därför kommer upp i varandras träfflistor. Att de två är varandras träffpersoner är viktigt – hade de inte varit det, så hade det kunnat vara så att Blå hade matchat kromosomen som jag har för min ena förälder i det här kromomparet (nr 2) och Grön den som jag har från min andra förälder. Observera att det alltså på varje kromosompar (nr 1, 2, 3 o.s.v.) alltså är fyra kromosomer som jämförs samtidigt – mina två och träffpersonens två.

Personerna Orange och Lila kan mycket väl vara släkt med mig på varsitt sätt – och släkt med varandra på något tredje sätt, som inte jag är inblandad i. (De två ser inbördes var deras sinsemellan matchande segment finns. Det ser inte jag.) Å andra sidan kan inte uteslutas att även de här segmenten eventuellt kommer från samma ana som det segment som finns i mig, Blå och Grön. När överlappning på det här sättet finns på parvis olika ställen har man helt enkelt inte haft samma tur som i fallet med Blå och Grön, så flera olika förklaringar är möjliga till DNA-likheten.

Använd ADSA

Kromosomläsaren (”Chromosome Browser”) begränsas av att man bara kan jämföra fem personer åt gången. Lyckligtvis finns ett gratisverktyg som man snabbt kommer i gång med och som ger helhetsöverblick på träffbilden. Det är ovärderligt för att ringa in släktinggrupper. Så fort du vill komma litet vidare med ditt arbete med din träfflista, pröva vad du får ut av det här gratishjälpmedlet. Läs mer här: ADSA – verktyg för segmentanalys.

Gå vidare med en träffgrupp

När du genom kromosomläsaren eller ADSA har identifierat en släktinggrupp, så är vettigt att starta en gruppmaildialog med personerna i den gruppen. När man är några fler som har sinsemellan överlappande långa segment är det enklare än annars att ringa in rätt senaste gemensamma ana (eller anpar). Man får räkna med att någon eller några i gruppen kanske inte svarar – det kan ju bero på sjukdom, tidsbrist eller vad som helst – men om man har tur är åtminstone någon annan inom släktinggruppen lika intresserad som man själv. Varje träffgrupp har potentialen att bli en egen liten informell släktforskarklubb som förr eller senare tillökas med nya medlemmar, som då tillför sina pusselbitar till identifieringsproblemets lösning.

Bedöm säkerheten i en identifiering

När du har hittat en koppling hos dig och din träffperson gäller det att bedöma om den påträffade gemensamma anan sannolikt är förklaringen till er DNA-likhet eller inte. Om du och en amerikan, som har en DNA-likhet med dig som ”2nd – 3rd Cousins” brukar ha, tillsammans hittar att ni är fyrmänningar, men inte har era övriga anor i samma del av världen, så är givetvis kopplingen säkert rätt identifierad. Det handlar om att kolla vilka övriga anor (helst DNA-säkrade) som dels du, dels din träffperson har och hur geografiskt åtskilda de har varit.

Säg att du och en annan person har hittat en gemensam ana nio generationer tillbaka i tiden. Särskilt om ni inte båda har kartlagt samtliga era anor minst nio generationer tillbaka, så måste det ännu så länge bara vara en arbetshypotes att det var den anan – och eventuellt inte någon annan, ännu oupptäckt – som längstasegmentet mellan er en gång fanns i. Alla segment kommer sällan från samma håll – mindre bitar kommer ofta från andra håll än den närmaste gemensamma anan.

I det läge som en tredje träffperson tillkommer och har ett långt segment som överlappar emot er – och visar sig ha koppling till er påträffade gemensamma ana – så övergår arbetshypotesen till att vara en säkrad identifiering. Detta med viss reservation: I områden där många är släkt med varandra kors och tvärs finns även i ett sådant läge en kvarstående risk för att tre personer visserligen är släkt på ett sätt, men det aktuella DNA-segmentet beror på ett annat släktskap dem emellan… Säkerheten ökar dock hur som helst ju mer man lyckas ”bygga ut” släktinggruppen med fler identifierade träffpersoner som har sinsemellan överlappande segment.

Berätta om fynd

När du hittat en koppling till en träffperson, glöm inte att berätta det för de eventuella flera personer som har överlappande segment emot er. Att det är er bådas gemensamma ana i början av 1800-talet, eller vad det kan vara, som de kan leta efter sitt släktskap med – och inte bara var och en av er båda – underlättar ju oerhört för dem. Er koppling är potentiellt början till en gruppmaildialog av den modell som beskrivits ovan. När nytestade personer tillkommer som matchar er blir det intressant för alla inom gruppen att följa om de kan identifieras ha en koppling till samma ana som er.

När det rör sig om släktskap som omöjligt hade hittats om det inte varit för DNA-jämförelsen – se till att kunskapen inte försvinner igen efter att ni är borta: Publicera era rön på något sätt! Det kan vara i en släktforskarförenings medlemsblad, tidskrift eller årsbok, eller på en hemsida, eller i ett kompendium som sprids inom gruppen och era familjer. Att identifiera en koppling är ofta bara början på ett givande informationsutbyte – inom er grupp kan man ju leta fram och dokumentera fotografier och levnadsöden och hjälpas åt med fördjupad släktforskning…

Utöka jämförelseunderlag

För att få några fasta hållpunkter kan vara en god idé att fråga exempelvis en kusin eller tremänning om den också vill delta i Family Finder. Med matchning emot en känd tremänning kan ni sålla ut vilka träffpersoner som har att göra med era olika gemensamma anor från och med tre generationer bakåt i tiden. Tänk dock på att autosomalt DNA-test avslöjar om biologiskt släktskap inte finns mellan nära släktingar, om så skulle vara fallet. Den som uppmuntras att delta måste man se till att den är medveten om detta. Om man så långt som möjligt vill undvika risk för explosiva avslöjanden så kan ett gott råd vara att tillfråga en släkting som man delar moderlinje med. Även på moderlinjen kan exempelvis undandolda adoptioner eller BB-förväxlingar ha förekommit, men att biologisk förälder har varit en annan än den officiella är naturligtvis vanligare när det gäller faderskap.

myOrigins

I Family Finder finns också en jämförelsefunktion som kallas myOrigins. Det handlar om en trubbig jämförelse mellan ditt DNA och personers i några referensgrupper från olika delar av världen. Läs mer om det här: Min DNA-slumpmix – bra att veta om myOrigins.

Kommentera