MtDNA-klarlagda moderlinjer som dyker upp i Östergötland

I september 2014 publicerade jag nedanstående översikt i ÖGF-Lövet nr 118. Jag vill följa utvecklingen vad gäller mtDNA-fullsekvenstestade moderlinjer vars för närvarande äldsta kända anmoder levde inom landskapet, för att skriva en uppföljande artikel med uppdateringar och tillägg.

Om något släktforskningsgenombrott kunnat göras vad gäller din linje, eller du har en testad sådan som inte är medtagen här, så är jag därför tacksam för kontakt. Min epostadress är magnus.baeckmark /at/ swipnet.se.

Moderlinjer_från_Östergötland

Jag har gjort mtDNA-test − vad göra nu?

Här beskrivs vad du kan göra om du vill få ut så mycket kunskap som möjligt om din modersläkt med hjälp av mtDNA-jämförelse.

Det test som ger mest vad gäller mtDNA är ”mtFull Sequence”, som innebär analys av hela mtDNA-sekvensen. Det är bara företaget Family Tree DNA som erbjuder det.

mtDNA-haplogrupp

En del av resultatet är besked om din mtDNA-haplogrupp. Det kan stå t.ex. J1c2, H eller T2b1a1. Beteckningarna avser gren på mänsklighetens modersläktträd. Beteckningarna är olika långa beroende på var i släktträdet man är − i vissa delar är uppspjälkningen på många grenar stor, i andra inte (hittills; grenverket växer hela tiden i takt med att nya grenar identifieras).

Sök på nätet efter information om din mtDNA-haplogrupp med hjälp av exempelvis ”mtDNA + J1c2”. Som regel finns inte så mycket skrivet om mer än de stora grenarna, t.ex. J, H och T, på Wikipedia. Det ger var i världen din moderlinje befann sig för i storleksordningen 10 000−60 000 år sedan.

I Doron M. Behar et al., A ”Copernican” Reassessment of the Human Mitochondrial DNA Tree from its Root (2012) finns åldersuppskattning (± antal år) för varje då (2012) känd specifik gren. Öppna bland supplementinformationen nederst PDF-filen ”Document S1” och titta i tabellen på s. 21−144.

Som regel är bilden hittills väldigt diffus om var specifika haplogrupper, exempelvis J1c2c1, uppstod geografiskt sett. Arkeologiska DNA-undersökningar är relativt få och de specifika grupperna är alla några tusentals år gamla. I det tidsperspektivet är det ovanligt att en modersläkt hållit sig till ett geografiskt område fram till i dag. Det vanliga är att representanter för samma specifika haplogrupp dyker upp i samma världsdel med omnejd som en själv, men sällan mer centrerat än så. Observera att testdeltagare med moderlinjehärstamning från de brittiska öarna är kraftigt överrepresenterade. Mer om det kan läsas här: Täthet av i släktforskningssyfte mtDNA-testade moderlinjer i världen i november 2013. Man ska alltså inte förledas att tro att ens moderlinje kommer från Irland om man har många träffpersoner med irländska anmödrar i sin träfflista. Så ser det ut för många med moderlinje från Europa. Lika många eller kanske fler matchande moderlinjer skulle kunna dyka upp exempelvis i Medelhavsområdet eller i Mellanöstern − förutom en och annan på de mest oväntade håll − om testdeltagande var jämnt fördelat över världen. Om anmodern till en specifik haplogrupp går alltså ofta inte att säga mer än att hon var en stenålderskvinna som förmodligen levde någonstans i Europa eller västra Asien, eller som bäst kanske sydöstra Europa (eller vilken hypotes som nu finns, baserat på spridningsmönster och arkeologiska fynd). Oavsett vem hon var, så har hon som regel nu levande moderlinjeättlingar som representerar en stor spridning geografiskt och etniskt sett.

I Svenska Haplogruppdatabasen kan du undersöka hur vanlig din specifika mtDNA-haplogrupp är bland testtagare vars äldsta kända moderlinjeana bodde inom nuvarande Sverige. Om så är fallet också för dig, lägg gärna till ditt resultat där, så ökas kunskapsunderlaget. I SHD läggs också namnen på varje anmoder på hela moderlinjen in, till skillnad från på FTDNA, där bara äldsta kända moderlinjeana anges. Släktforskare får därigenom möjlighet att veta att en nu levande medlem av den-och-den moderlinjen − som kanske flyttat runt en del över tid − har klarlagt dess mtDNA-profil och kan ta kontakt med den (dig). Sökningar kan göras exempelvis på de socknar man är intresserad av i sin släktforskning. Kanske finns där redan information om några av de många olika moderlinjer som finns i ditt anträd − alltså utan att du själv behöver söka upp nu levande medlemmar av dem och fråga om de vill göra DNA-test, vilket annars är den möjlighet som står till buds för att få en DNA-ledtråd till släktforskningen om dem.

I SHD ser man att tårtdiagrammet som visar frekvensen mellan olika specifika mtDNA-haplogrupper är väldigt finuppdelat. Varje specifik grupp står för ett varierande antal promille av totalen. (De något större tårtbitar som finns består som du ser av grupper som många undergrenar ännu inte har fått namn inom, exempelvis H, eller av testtagare som inte gjort fullsekvensanalys ännu. I takt med namnsättning och noggrannare analyser kommer även de tårtbitarna att fragmenteras i mindre bitar.) En väldig mångfald, med andra ord.

Träfflistan

Du får också besked om vilka bland de för närvarande 60 277 fullsekvenstestade personerna runt om i världen som är närmast dig. Det ger mer finskalig information än beskedet om mtDNA-haplogrupp.

I träfflistan står i vänstermarginalen en siffra under rubriken ”Genetic Distance”. Det är antalet mutationer som skiljer er åt. Om det står 0, så är era mtDNA-uppsättningar identiska. Endast träffpersoner med upp till tre skillnader visas. Anledningen till att personer med fyra eller fler skillnader gentemot dig inte visas i träfflistan är att den generella sannolikheten är minimal att den senaste gemensamma anmodern mellan de personerna och dig levde inom historisk tid (ungefär det senaste årtusendet).

När man tittar i träfflistan vill man försöka översätta antalet skillnader till en tidsskala, men det går inte. Ibland sägs det att en mutation inträffar i genomsnitt i storleksordningen vart 500:e år på ens moderlinje i närtid (den genomsnittliga mutationstakten förefaller däremot ha varit lägre tidigare under mänsklighetens utveckling). Det är en hint som ändå inte kan användas i praktiken. Den senaste mutationen kan nämligen ha inträffat mellan dig och din mamma, likaväl som mellan en kvinna och hennes dotter på din moderlinje för flera tusen år sedan − det är helt olika från fall till fall. Mutationerna inträffar alltså slumpvis och inte efter någon tidtabell, om än generellt sällan. Räknat från hela mänsklighetens senaste gemensamma anmoder (”den mitokondriella Eva”) är det några handfullar mutationer som har uppstått på din moderlinje (eller vilken annans som helst). Du ser vilka dina specifika är under mtDNA > Results. De angivna siffrorna (i stil med T16223C) anger vad som har hänt på vilka positioner (ett baspar T utbytt till C på position nummer 16223, exempelvis), jämfört med den rekonstruerade sekvensen för ”Eva”.

Rekonstruera ditt modersläktträd

Titta på den här exempelbilden:

mtDNAexempel

Den visar hur olika testpersoner på samma modersläktgren ser olika långt, beroende på hur mutationernas placering är. Ovantill och nedtill är samma släktträd. Ovantill syns vad personen på släktgrenen näst längst till höger (markerad med blå pil) ser genom sin träfflista. Utsatta siffror under de andra grenarna är ”Genetic Distance” (antal skillander). De röda stjärnorna visar var mutationer har skett. Överraskande nog visar sig här (genom att gemensam anmoder påträffats i skriftliga källor) en träffperson med GD=3 vara den närmaste av de många i träfflistan − närmare än ett antal träffpersoner med GD=0.

Nedtill syns vad en träffperson på släktgrenen längst till vänster (markerad med blå pil) ser. På hennes/hans moderlinje har mutationerna inträffat på så sätt i närtid att antalet skillnader sorterar träffarna efter avstånd. Hon/han ser däremot inte lika många inom släktgrenen i sin träfflista som den andra exempelpersonen, beroende på att vissa av dem har mer än tre skillnader jämfört med henne/honom.

Hur benar man upp det här? Jo, man tar reda på vilka mutationer ens träffpersoner har och jämför dem med de egna (de listas under mtDNA > Results). Det går behändigt genom att kolla i jämförelsetabellerna för gemensamma haplogrupp- eller geografiska projekt. Undantag gäller mutationer i den kodande regionen. De visas inte på nätet, så dem får man byta kunskap om genom personligt kontakttagande. Om en viss träffperson inte är med i några projekt, så får man kontakta den även vad gäller övriga mtDNA-mutationer. Observera att man inte alltid behöver veta vilken en mutation i den kodande regionen är − för många utbeningssituationer räcker det tills vidare att veta att det är en mutation där som har tillkommit på en viss gren. Vilken den är blir nödvändigt att veta först när det dyker upp en träffperson som delar den, så att den kan föras till samma gren i det rekonstruerade släktträdet.

Några verkliga exempel på modersläktträdsrekonstruktioner finns i Sverigeprojektets nyhetsbrev (ett i varje nummer).

PhyloTree ser du vilka mutationer som definierar de olika avgreningsstationerna fram till din specifika haplogrupp.

Som du anar, så kan det i bästa fall redan finnas en dialog mellan träffpersonerna om deras inbördes samband, när du som nytestad tillkommer. Här och där bildas informella ”släktforskarklubbar” som med gemensamma ansträngningar reder ut sin gemensamma modersläkt. Det är inte ovanligt att exempelvis emigrantättlingar eller nybörjare utan kunskap om sin moderlinjes äldre släktled får starkt personligt motiverad hjälp av sina DNA-funna släktingar att spåra sin moderlinje bakåt i tiden i skriftliga källor.

Kolla även grundare jämförelsenivåer

Den träfflista som du får fram kan du också filtrera till grundare jämförelsenivåer (HVR1+HVR2 respektive bara HVR1). Vitsen med det är främst att se om där finns några intressanta personer som ännu inte har gjort fullsekvensanalys. Om relevant kanske de kan uppmuntras att komplettera till sådan?

Undantagsvis förekommer det också att nära släktingar inte syns i fullsekvensträfflistan trots att de borde ha gjort det. Det kan förekomma att det yngsta ledet i en haplogruppsbenämning är felsatt och FTDNA:s matchningsmekanism fungerar så att man inte ser fullsekvensmatchningar som fått en annan haplogruppbeteckning, även om antalet skillnader till dem skulle vara tre eller mindre.

Verktyg för verifikation

Ett nästa steg för att komma vidare kan vara att forska fram din mest avlägsna nu levande moderlinjesläkting enligt skriftliga källor och fråga om den också vill göra ett test. Vitsen med det är att få bekräftelse att forskningen ända tillbaka till den senaste gemensamma anmodern är korrekt. Nu är det ju så att ens officiella moderlinje oftast överensstämmer med den biologiska. Fall med dolda adoptioner eller bortbytingar är ovanliga. Släktforskningsfel kan ju däremot förekomma här och där.

Alla som är vana vid släktforskning i äldre tid, 1700-talet och tidigare, vet att man ofta hamnar i en situtation liknande den följande:

Kerstin Andersdotter kom från Storby, det visar både anteckningen i vigselboken och dopvittneskontakter vid hennes barns födelser. Där fanns det vid tiden för hennes födelse och uppväxt bara en Anders, Anders Nilsson. Man kan i det här läget känna sig relativt säker på att Kerstin var Anders Nilssons dotter. Men vem var modern? Genomgång av kyrkoarkivalier ger inget mer än att Anders hustru Anna Jakobsdotter i Storby begravdes vid en viss tidpunkt. Men kan man vara säker på att Anders Nilsson inte varit gift fler gånger, innan giftet med Anna? Det är just det man inte kan. I det här läget kan en nu levande moderlinjeättling till en annan dotter till Anders forskas fram och tillfrågas om den vill göra ett mtDNA-test. Om resultatet visar på nära släktskap på moderlinjen, så får man därigenom en bekräftelse på att syskonen hade samma mor, vilket är en ledtråd som i många fall källforskning inte kan ge besked om. − Förutom att det i träfflistan förr eller senare kanske dyker upp en annan närstående moderlinje, som börjar med en Karin Jakobsdotter, som vid närmare undersökning visar sig vara syster till Anna. På det sättet kan bryggor slås, släktskap bekräftas och i bästa fall tas ytterligare generationer bakåt i tiden.

Sammanfattningvis:

  • Gå med i haplogrupp- och geografiska projekt och kommunicera med dina träffpersoner, för utbytes skull och för bästa förståelse vad gäller rekonstruktion av ert gemensamma moderlinjesläktträd.
  • Uppmuntra träffpersoner som hittills bara testat på grundare nivå att uppgradera, så att ni ser hur de placerar sig i förhållande till er andra.
  • Hjälp (om du är bra på släktforskning) träffpersoner med bristande information att följa sina moderlinjer längre bakåt i tiden.
  • Forska fram den mest avlägsna nu levande moderlinjesläkting till dig som du kan hitta och fråga om den också vill göra ett test, för att slå en bekräftad släktskapsbrygga långt tillbaka i tiden (och samtidigt ringa in den eventuella mutation som skett i närtid på endera av era grenar).
  • Om din äldsta kända moderlinjeana levde inom nuvarande Sverige: Lägg in information om din moderlinje i Svenska Haplogruppdatabasen − för större exponerings och kontaktmöjligheters skull. Du bidrar då samtidigt att kunskapsunderlaget blir större vad gäller mtDNA-linjer som dyker upp i Sverige.
  • Läs mer om mtDNA och några fler saker som du kan göra i den här texten (av mig): Frågor om mtDNA.
  • Resultatet av en mtDNA-analys en slags jämförelsenyckel till släktforskning på ens moderlinje, med möjlighet att styrka moderlinjesamband inom historisk tid − och därtill få kännedom om samband till andra modersläkter via anmödrar som levde också långt tidigare än inom historisk tid. Lycka till!